Huvudskillnad: En skådespelare är en person som agerar. Att agera är i huvudsak en annan person eller karaktärs skildring. En skådespelare verkar i en dramatisk eller komisk produktion, oavsett om det är film, tv, teater eller radio. En skådespelerska refererar till en kvinnlig skådespelare.
Dictionary.com definierar en skådespelare som:
- En person som agerar i scenspel, filmbilder, tv-sändningar etc.
- En person som gör något; deltagare.
En skådespelerska är å andra sidan en kvinna som agerar. Ursprungligen började kvinnor först efter 1660 i England. Före det var skådespelare i allmänhet manliga. Ett skådespelande yrke ansågs disreputable för en kvinna. Efter att kvinnor började agera var termen "skådespelare" och "skådespelerska" användaren utbytbart för att hänvisa till dem. Emellertid var termen senare påverkad av franska termen "actrice", väsentligen skådespelerska och gav popularitet till termen. Termen "skådespelare" idag anses vara könsneutral, vilket innebär att den kan användas för man eller kvinna. Men skådespelerskan är också en populär term som hänvisar till en kvinnlig person som agerar.
Man tror att en av de första aktörerna i västvärlden var Thespis of Icaria i Antikens Grekland. När historien går, gick Thespis ut ur körlinjen och talade till publiken som karaktären eller Dionysus. Innan det brukade berätta för beredningen, inklusive dialogerna, till exempel: Dionysus åkte dit ... Dionysus sa ... Det var skådespelarnas jobb att flytta på scenen och uppträda som kören dikterade. Thespis bröt emellertid den normen och pratade direkt till publiken som Dionysus. Jag är Dionysus. Jag åkte dit ... Jag sa ... Det är självklart inte hur moderna aktörer agerar; de bara gör eller säger, snarare än att berätta vad som händer. Men Thespis satte scenen för moderna aktörer.
Åtgärd kräver ett brett spektrum av färdigheter, inklusive vokalprojektion, tydlighet i tal, fysisk uttrycklighet, känslomässig inriktning, en välutvecklad fantasi och förmågan att tolka drama. Ibland kan skådespelare också kallas att använda dialekter, accenter och kroppsspråk, improvisation, observation och emulering, mime och scenkamp. För att utveckla dessa färdigheter tränar många aktörer i specialprogram eller högskolor.
